
Högskolan på Gotland
har utbildningar i teoretisk och praktisk byggnadsteknik. Byggnadshyttan medverkar i delar av undervisningen, som ex.vis kalktillverkning och putsningsarbeten.
Nätverk inom byggnadsvård
På initiativ av bland annat Byggnadshyttan har ett lokalt nätverk inom byggnadsvård bildats. Nätverket består av ett antal mindre och medelstora byggföretag samt andra företag verksamma inom byggnadsvårdssektorn.
Läs mer på www.byggnadsvardgotland.nu.
Klimatstyrning i kyrkor
Byggnadshyttan har tillsammans med Samfälligheten Gotlands kyrkor engagerat sig i ett projekt angående klimatstyrning i kyrkor, initierat av Tor Broström vid Högskolan på Gotland.
Beständighet hos puts på stenbyggnader
År 2001–2007 delfinansierade Byggnadshyttan en doktorandtjänst inriktad på beständighet hos puts på stenbyggnader. Doktorand var Kristin Balksten. Kristin prövade olika putsblandningar och appliceringstekniker tillsammans med Byggnadshyttans hantverkare på de fasadrestaureringar som utförts på de gotländska kyrkorna. Arbetet resulterade i avhandlingen ”Traditional Mortar and Plaster”.
Branschorganisationer
Byggnadshytttan är aktiva medlemmar i branschorganisationerna FIBOR, Nordisk Forum för byggnadskalk, Svenska Putsentreprenörföreningen, EACD, ICOMOS med flera organisationer som alla ägnar sig åt kunskapsspridning i olika former.
Skrifterna kan beställas på tel: 0498-27 10 27 eller
e-post: info@byggnadshyttan.com
Byggnadshyttan 2001–2002
60 sidor. Pris 125 kr inkl. moms.
Ur innehållet: Restaureringen av Kaplanen 6 i Visby. Författare: Joakim Hansson. Restaureringen av Fårö kyrka. Författare: Jan Utas. Klimatstyrning i kyrkor. Författare: Tor Broström.
Byggnadshyttan 2003–2004
80 sidor. Pris 125 kr inkl. moms.
Ur innehållet: Beständighetsproblem för kalkputs. Författare: Kristin Balksten. Axel Herman Häggs restaurering av Dalhem kyrka. Författare: Johan Knutsson. En nytvättad landsortskatedral. Författare: Louise Borgö. Kalkbruk och kyrkounderhåll. Författare: Jan Utas.
Byggnadshyttan 2005–2006
104 sidor. Pris 125 kr inkl. moms.
Ur innehållet: Muralmålningarna i Bäl kyrka på Gotland. Författare: Maria Ihrsén. 1800-talets och det tidiga 1900-talets restaureringar och ändringar i de gotländska kyrkorna. Författare: Joakim Hansson. Mahomet i Gothem och den turkiske månen i Linde. Författare: Åke G. Sjöberg. Bilder från en kalkbränning. Författare: Petter Mårtensson.
Byggnadshyttan 2007–2008
112 sidor. Pris 125 kr inkl. moms.
Ur innehållet: Garde kyrka, kort om den senaste restaureringen. Författare: Åke G. Sjöberg.
Kyrkomålarens färger. Författare: Marleen Kolmodin & Arja Källbom. Konservering av kalkmålningarna i Garde. Författare: Rebeca Kettunen. Konservering av takmåleriet i Garde. Författare: Nadine Huth. Medeltida spåntak, fynd från gotländska kyrkor. Författare: Jan Utas.
Ordlista
Avdragning: Avjämning av påslagen puts innan den hårdnat.
Avskäggat underlag: Ojämnheter i putsytan på en fasad eller vägg har avlägsnats.
Brädrivning: Ytan avjämnas med putsbräda.
Finstockning: Sista (yttersta) påslaget puts, ytputs.
Framspringande ytor: Ytor som ligger framför huvuddelen av en fasad.
Grundning: Tunt, första påslag puts för att säkerställa vidhäftning och utjämna sugning.
Jordsläckt kalk: Den jordsläckta kalken får man genom att placera den brända kalkstenen direkt i markgravar utan tillsats av vatten. Grundvatten och regnvatten får sedan under en längre tid släcka kalken. Denna kalkprodukt har en lagringstid av minst fem år innan användning.
Järnvitriol (FeSO4 + 7H2O): Används som tillsats i kalkfärg eller kalkputs för att erhålla en mättad, varmgul kulör på fasaderna.
Kalciumhydroxid (Ca(OH)2): Kalciumhydroxid uppstår, till följd av en kemisk process, när vatten tillförs den brända (CaO) kalkstenen.
Kalciumkarbonat (CaCO3): Kalkstenen som används för bränning av Gotlandskalk innehåller över 98 procent kalciumkarbonat. Stenen, som måste vara ren, granskas noga innan bränning. Sand, lera, jord och missfärgningar får inte förekomma.
Kalciumoxid (CaO): Kalciumoxid är beteckningen för bränd kalksten.
Kalkpasta: Se ”Våtsläckt kalk”.
Karbonatisering: Process som uppstår när kalken tar upp luftens koldioxid. Detta medför att putsskiktet hårdnar.
Krysstrykning: Målningsteknik. Strykning i kryss över ytan.
Rundstrykning: Målningsteknik. Strykning i runda drag över ytan.
Spritputs: Puts med grov ballast (grus) som ger en rustik struktur.
Stukasläckt kalk: Den stukasläckta kalken uppstår när den brända kalkstenen släcks tillsammans med sand. Produkten som uppstår är en slags kalkbruk som används vid murningsarbeten.
Torrsläckt kalk: Den torrsläckta kalken får man när den brända kalkstenen släckts med en exakt mängd vatten. Produkten blir ett fint kalkpulver som levereras i säckar.
Utstockning: Putspåslag som utföres för att ge putsen tillräcklig tjocklek och för att utjämna ojämnheter i underlaget.
Våtsläckt kalk: Vid våtsläckning av kalk placeras den brända kalkstenen i ett kar med dubbelt så mycket vatten som sten. Packstenen löses upp av den kemiska processen och bildar en vit massa som efter omrörning och lagring i markgravar bildar en slags kalkpasta/kalkdeg.



